BAM_VV_ELIC_230101_GRAM13.EAF
BAM_VV_ELIC_230101_GRAM13_034
continue
phonological words
grammatical words
Copy text
See annotation
Sìda tùn bɛ́ mɔ̀gɔ dɔ́w lá án yɛ̀rɛ̂ dáfɛ̀ yàn …
Í bɛ cɛ̀w ni mùsow fírilen yé dàmanw dála.
Ɲínɛ y’í kánto : Tɛ̀mɛ kà bɔ́ ń dála !
À ye à ka sàbara bìla kúrun ɲɛ́fɛ.
Í kànâ à fɔ́ nê ɲɛ́na dɛ́!
À kɛ́ra òlû fána ɲɛ́na kó jínɛw dè nàna cɛ̀ ká dú kɔ́nɔ.
Bɔ́ ń ɲɛ́mà!.
Mùso ni cɛ̀ bɛ́ɛ bɛ́ jɔ̀da kélen ná sàriya ɲɛ́kɔrɔ ?
Wùlu ìn táara nê nɔ̀fɛ̀ Àbijàn k’à bɛ nê Àlú cín.
Fàrikoloɲɛnajɛ tɛ̀mɛ-siraw ka ca, ǹk’à bɛ́ɛ bɛ́ fàrikolo kɛ́nɛya dè nɔ̀fɛ̀.
Ò bɛ à jɔ̀yɔrɔ jìra díɲɛ jàmana bɛ́ɛ cɛ́la.
Bànabagatɔw kànâ sìgi án cɛ́ma.
Ù tùn bɛ dège fɛ́n dɔ́w lá bólokoli kɔ́fɛ̀…
Màli dɛ̀mɛbaga nìnnu bɔ́ra Màli kɔ́kan kà nà báara kɛ́ Mali kɔ́nɔ.
À ka wɔ̀lɔ bɛ́ fílen jùkɔ́rɔ.
Ò ɲɛ́najɛ sènfɛ̀, dénmisɛnw b’ù fànga lájɛ ɲɔ́gɔn ná.
Ù ye ò kùnnafoni dí dùgumɔgɔ bɛ́ɛ mà tɔ́nsigiba dɔ́ sènfɛ̀.
Gɛ̀lɛya dɔ́w dònna báara sènkɔ́rɔ.
Nìn dón ìn, súrakakɛ dálen bɛ́ sàgaw kɛ̀rɛfɛ̀ dúkɛnɛ ná.
Ní í ye kòorokàara yé jíri sánfɛ̀, í b’à sɔ̀rɔ hɛ́ɛrɛ tɛ́ dùgu mà.
À y’í ɲɛ́ múnu cɛ̀ fànfɛ̀, à kó…
Jà dígira Màli lá, n’ò tɛ́ báaranin kɛ́ra sɛ̀nɛko fànfɛ̀.
Hálì bì, à bɛ à fà ka nàfolo tɔ̀ kùnná.
Í b’ò sìgi dàga wɛ́rɛ kùnná.
…kà dùlɔki jɛ́ dòn à kánna dón ô dón…
Ní wári bɛ í bólokɔrɔ…
Ní ń m'à fèere kà bɔ́ ń bólokɔrɔ, à tɔ̀ bɛ rɔ́tiɲɛ kà t'à fɛ.
Ń t'ò kàlamà.
Fántà ma bɔ́ ò kàlamà.
Ò kɛ́ra ê dè kámà.
À nàna ê dè kámà.
À y’í lábɛ̀n bɔ́li kámà.
Nìn kɛ́ Ála kósɔ̀n.
Áw bɛ́ yàn àlê kósɔ̀n.
Pause
Replay
Next
Previous
Certaines personnes même à côté de nous avaient le SIDA.... /
Tu vois des hommes et des femmes entassés aux abords des mines d’or /
Le rat a dit : Mais fiche-moi donc la paix ! /
Il a mis ses chaussures à l’avant de la pirogue. /
Ne le dis pas en ma présence ! /
Eux aussi, ils ont eu l’impression que c’étaient les génies qui étaient venus dans la concession de l’homme /
Ne reste pas devant moi ! /
Est-ce que la femme et l’homme sont dans la même position devant la loi ? /
Ce chien a suivi mes traces à Abidjan pour me mordre moi, Alou /
Il y a beaucoup d’espèces de sports, mais elles sont toutes pour la santé du corps /
Cela montre son rôle parmi tous les pays du monde. /
Qu’aucun malade ne s’asseye parmi nous. /
On leur apprenait certaines choses après la circoncision.... /
Ces assistants du Mali sont venus de l’extérieur du Mali pour travailler au Mali. /
Son francolin est sous la calebasse. /
Au cours de cet amusement, les jeunes gens montreront leur force l’un à l’autre /
Ils ont passé cette information à tous les habitants du village au cours d’une grande réunion /
Certaines difficultés sont apparues au milieu du travail /
Ce jour-là, le Maure était couché à côté des moutons dans la cour /
Si tu vois une tortue en haut de l’arbre, c’est qu’il y a des problèmes sur le sol /
Elle a tourné les yeux vers l’homme, elle a dit… /
La sécheresse a pesé lourd sur le Mali, pourtant, un certain travail a été fait dans le domaine de l’agriculture. /
Jusqu’à présent, il gère le reste de la richesse de son père /
Tu le mettras sur un autre pot /
l’habiller d’une chemise blanche chaque jour… /
Si tu as de l’argent sous la main…’ /
Si je ne le vends pas et ne m’en débarrasse, le reste va se gâter et s’en aller en fumée /
Je ne suis pas au courant de ça, /
Fanta n’en a pas été mise au courant. /
Cela a été fait pour toi. /
C’est pour toi qu’il est venu. /
Il s’est apprêté pour sortir… /
Fais-le à cause de Dieu. /
Vous êtes ici à cause de lui. /
Sìda tùn bɛ́ mɔ̀gɔ dɔ́w lá án yɛ̀rɛ̂ dáfɛ̀ yàn …
Í bɛ cɛ̀w ni mùsow fírilen yé dàmanw dála.
Ɲínɛ y’í kánto : Tɛ̀mɛ kà bɔ́ ń dála !
À ye à ka sàbara bìla kúrun ɲɛ́fɛ.
Í kànâ à fɔ́ nê ɲɛ́na dɛ́!
À kɛ́ra òlû fána ɲɛ́na kó jínɛw dè nàna cɛ̀ ká dú kɔ́nɔ.
Bɔ́ ń ɲɛ́mà!.
Mùso ni cɛ̀ bɛ́ɛ bɛ́ jɔ̀da kélen ná sàriya ɲɛ́kɔrɔ ?
Wùlu ìn táara nê nɔ̀fɛ̀ Àbijàn k’à bɛ nê Àlú cín.
Fàrikoloɲɛnajɛ tɛ̀mɛ-siraw ka ca, ǹk’à bɛ́ɛ bɛ́ fàrikolo kɛ́nɛya dè nɔ̀fɛ̀.
Ò bɛ à jɔ̀yɔrɔ jìra díɲɛ jàmana bɛ́ɛ cɛ́la.
Bànabagatɔw kànâ sìgi án cɛ́ma.
Ù tùn bɛ dège fɛ́n dɔ́w lá bólokoli kɔ́fɛ̀…
Màli dɛ̀mɛbaga nìnnu bɔ́ra Màli kɔ́kan kà nà báara kɛ́ Mali kɔ́nɔ.
À ka wɔ̀lɔ bɛ́ fílen jùkɔ́rɔ.
Ò ɲɛ́najɛ sènfɛ̀, dénmisɛnw b’ù fànga lájɛ ɲɔ́gɔn ná.
Ù ye ò kùnnafoni dí dùgumɔgɔ bɛ́ɛ mà tɔ́nsigiba dɔ́ sènfɛ̀.
Gɛ̀lɛya dɔ́w dònna báara sènkɔ́rɔ.
Nìn dón ìn, súrakakɛ dálen bɛ́ sàgaw kɛ̀rɛfɛ̀ dúkɛnɛ ná.
Ní í ye kòorokàara yé jíri sánfɛ̀, í b’à sɔ̀rɔ hɛ́ɛrɛ tɛ́ dùgu mà.
À y’í ɲɛ́ múnu cɛ̀ fànfɛ̀, à kó…
Jà dígira Màli lá, n’ò tɛ́ báaranin kɛ́ra sɛ̀nɛko fànfɛ̀.
Hálì bì, à bɛ à fà ka nàfolo tɔ̀ kùnná.
Í b’ò sìgi dàga wɛ́rɛ kùnná.
…kà dùlɔki jɛ́ dòn à kánna dón ô dón…
Ní wári bɛ í bólokɔrɔ…
Ní ń m'à fèere kà bɔ́ ń bólokɔrɔ, à tɔ̀ bɛ rɔ́tiɲɛ kà t'à fɛ.
Ń t'ò kàlamà.
Fántà ma bɔ́ ò kàlamà.
Ò kɛ́ra ê dè kámà.
À nàna ê dè kámà.
À y’í lábɛ̀n bɔ́li kámà.
Nìn kɛ́ Ála kósɔ̀n.
Áw bɛ́ yàn àlê kósɔ̀n.
sída tùn bɛ́ mɔ̀gɔ dɔ́w lá án yɛ̀rɛ̂ dáfɛ̀ yàn
í bɛ cɛ̀w ni mùsow fírilen yé dàmanw dála
ɲínɛ y' í kánto tɛ̀mɛ kà bɔ́ ń dála
à ye à ka sàbara bìla kúrun ɲɛ́fɛ̀
í kànâ à fɔ́ nê ɲɛ́na dɛ́
à kɛ́ra òlû fána ɲɛ́na kó jínɛw dè nàna cɛ̀ ká dú kɔ́nɔ
bɔ́ ń ɲɛ́mà
mùso ni cɛ̀ bɛ́ɛ bɛ́ jɔ̀da kélen ná sàriya ɲɛ́kɔrɔ
wùlu ìn táara nê nɔ̀fɛ̀ Àbíjàn k' à bɛ nê Àlu cín
fàrikoloɲɛnajɛ tɛ̀mɛ-siraw ka cá nk' à bɛ́ɛ bɛ́ fàrikolo kɛ́nɛya dè nɔ̀fɛ̀
ò bɛ à jɔ̀yɔrɔ jìra díɲɛ jàmana bɛ́ɛ cɛ́la
bànabagatɔw kànâ sìgi án cɛ́mà
ù tùn bɛ dège fɛ́n dɔ́w lá bólokoli kɔ́fɛ̀
Màli dɛ̀mɛbaga nìnnú bɔ́ra Màli kɔ́kàn kà nà báara kɛ́ Màli kɔ́nɔ
à ka wɔ̀lɔ bɛ́ fílen jùkɔ́rɔ
ò ɲɛ́najɛ sènfɛ̀ dénmisɛnw b' ù fànga lájɛ ɲɔ́gɔn ná
ù ye ò kùnnafoni dí dùgumɔgɔ bɛ́ɛ mà tɔ́nsigiba dɔ́ sènfɛ̀
gɛ̀lɛya dɔ́w dònna báara sènkɔ́rɔ
nìn dón ìn súrakakɛ dálen bɛ́ sàgaw kɛ̀rɛfɛ̀ dúkɛnɛ ná
ní í ye kòorokàara yé jíri sánfɛ̀ í b' à sɔ̀rɔ hɛ́ɛrɛ tɛ́ dùgu mà
à y' í ɲɛ́ múnu cɛ̀ fànfɛ̀ à kó
jà dígira Màli lá n' ò tɛ́ báaranin kɛ́ra sɛ̀nɛko fànfɛ̀
hálì bì à bɛ́ à fà ka nàfolo tɔ̀ kùnná
í b' ò sìgi dàga wɛ́rɛ kùnná
kà dùlɔki jɛ́ dòn à kánna dón ô dón
ní wári bɛ́ í bólokɔrɔ
ní ń m' à fèere kà bɔ́ ń bólokɔrɔ à tɔ̀ bɛ látiɲɛ kà táa à fɛ̀
ń t' ò kàlamà
Fántà ma bɔ́ ò kàlamà
ò kɛ́ra ê dè kámà
à nàna ê dè kámà
à y' í lábɛ̀n bɔ́li kámà
nìn kɛ́ Ála kósɔ̀n
áw bɛ́ yàn àlê kósɔ̀n